Ja vad ska man säga?

Det jag är stolt över är hur bra vi har nått varandra det senaste halvåret. Efter sista tävlingen kunde jag verkligen rida ihop han. Jag har aldrig ridit ihop han så bra som jag gör nu. Dessutom verkar han trivas mycket bättre i ridningen. Blir inte lika "ryckigt" då jag inte har lika glappande tygel. Har lätt att bli för mjuk och släppa tygel vilket inte är bra då jag inte håller händerna lika still. Dessutom halterna. Innan sommarn och i somras kunde vi inte göra en halt som han stod kvar i formen. Nu gör han det med lätthet och jag kan tillochmed släppa och göra en hälsning. Det är jag väl mest stolt över sen finns det ju småsaker :')